Välkommen till bloggen om ADHD-Närtverket
Såhär beskrevs nätverkets bildande:
Ett nätverk för behandling och stöd till vuxna med ADHD håller i dagarna sin första sammankomst. I nätverket ingår psykologer, läkare och pedagoger från runt om i landet. Nätverket bildades efter ett seminarium om behandling vid ADHD hos vuxna, som arrangerades av Huddinge psykiatriska universitetsklinik i höstas. Bakom seminariet stod Neuropsykiatriska diagnosteamet vid Huddinge psykiatriska universitetsklinik med neuropsykolog Sylvia Mellfeldt Milchert i spetsen. – Intresset för seminariet blev så stort att vi var tvungna att flytta det till Södertörns högskola som har en stor aula, berättar hon.
Till sist kom 250 personer. Väl på plats fick deltagarna bland annat ta del av norska erfarenheter av behandling av patienter med ADHD. I Norge pågår sedan sex år ett projekt med 1500 patienter som fokuserar på behandling, främst medicinsk. – Under 90-talet har vi sett ett allt större intresse för behandling av vuxna och inte bara av barn, säger Sylvia Mellfeldt Milchert.
Vi har haft en intensiv debatt som rör diagnostik, stödformer och behandling. Vi har också sett att anhöriga och patienter med ADHD trycker på och kräver behandling. De vill ha hjälp och vi behöver utveckla verksamma metoder som motsvarar behoven. Socialstyrelsen presenterade våren 2002 en kunskapsöversikt rörande ADHD hos barn och vuxna. Den visar att det finns behov av forskning och kunskapsutveckling, i synnerhet avseende insatser för vuxna. Huddinge psykiatriska klinik har bildat ett neuropsykiatriskt diagnosteam som ska utreda patienter med neuropsykiatrisk problematik, däribland ADHD. Dit kan patienterna också själva vända sig eftersom det inte finns remisstvång. Patientens problematik utreds under drygt tre månader, vilket kan innebära flera utredningspass per vecka med besök hos läkare och psykolog. Den psykologiska utredningen omfattar bland annat utredande samtal, observationer och ett batteri psykologiska test.Anhörigintervjuer och dokumentation från barndomen är av stor betydelse för att kartlägga om störningarna är utvecklingsrelaterade. – Teamet tar dock inte behandlingsuppdrag, säger Sylvia Mellfeldt Milchert.
DET NYA NÄTVERKET har till syfte att utveckla behandlingsformer för målgruppen. – Det finns behov av att kartlägga marknaden av datoriserade test och neurokognitiva träningsprogram. Sannolikt kan såväl test som träningsprogram vidareutvecklas. Hittills har ett tjugotal professionella anmält intresse att delta – psykologer, läkare och pedagoger från olika håll i Sverige. – Bland de intresserade finns såväl kliniker som forskare, vilket bör ge goda möjligheter att kunna utvärdera de behandlingsmodeller som kan komma att utvecklas.
Många av patienterna har problem som kräver specialpedagogiska insatser. Medicineringens effekter bör utvärderas långsiktigt, säger Sylvia Mellfeldt Milchert. Det första mötet i nätverket blir 7 februari. – Förutsättningarna att komma igång med insatser för vuxna med ADHD bör vara goda 2003, som ju utsetts till europeiskt handikappår. Förhoppningsvis kan EU:s sjätte ramprograms medel komma till användning. Hallgrim Kløve, professor i klinisk neuropsykologi, berättade om norska erfarenheter tillsammans med psykiatern Ole Bernt Fasmer, båda verksamma i Bergen.
I NORGE HAR MAN längre erfarenhet av behandling av barn och även vuxna med ADHD än Sverige. Där finns så kallade resursteam som tar fram de patienter som är aktuella för behandling. Resursteamen, som leds av psykolog eller läkare, fungerar också som handledare. Teamen finns i Bergen, Trondheim och i Oslo. – Bakgrunden är att man i Norge behandlade barn med ADHD, som sedan växte upp och blev stora. En organisation behövdes som tog sig an de nu vuxna patienterna, berättade Hallgrim Kløve. 1937 testades för första gången amfetamin på barn med ADHD. Metoden har använts i Norge sedan 50-talet men först på 70-talet kom medicinsk behandling med centralstimulerande medel i gång på allvar. Sedan 1997 pågår projektet med behandling av vuxna med ADHD. – Vi har haft cirka 1500 vuxna patienter som sökt behandling. En del av dessa började och avbröt behandlingen efter en tid, men över 1 000 fortsatte, berättar Hallgrim Kløve.
FÖR ATT DELTA i det norska projektet ska patienten uppfylla kriterierna i DSM-IV, samt genomgå en medicinsk undersökning. – Behandlingen löper sedan under tre år för varje patient. Var sjätte månad har en uppföljning ägt rum. Resultaten är goda, menar Hallgrim Kløve och Ole Bernt Fasmer. Resultaten pekar på en märkbar förbättring i 50–60 procent av fallen. Patienterna får bättre relationer, blir mindre impulsstyrda och rastlösa. Behandling av barn med ADHD med centralstimulerande medel har varit en omdiskuterad metod som mött en hel del kritik. – Jag tror motståndet har varit större i Sverige än i Norge, säger Hallgrim Kløve. I Norge har det sett annorlunda ut, till exempel när det gäller psykologutbildningen. Vi har en annan tradition på det här området än Sverige. Långtidseffekterna av behandling med centralstimulerande medel är dock en fråga som debatterats både i Norge och i Sverige. – Tillväxthämning är en sådan långtidseffekt som har diskuterats. Men samtidigt bör man komma ihåg att 40 procent av dessa patienter hade låg födelsevikt. Hur påverkar detta faktum deras framtida tillväxt? Vad är det psykologerna kan tillföra vid en i huvudsak medicinsk behandling av patienterna? – De kan följa patienterna personlighetsmässigt och intellektuellt. I Norge är det dessutom neuropsykologer som ställer diagnosen, säger Hallgrim Kløve. – Är då centralstimulerande medicin lika effektivt på vuxna med ADHD som på barn? – Det är fortfarande inte klart om det är så, säger Hallgrim Kløve. Eventuellt kan en vuxen person behöva en något större dos. I dag börjar man med en låg dos som successivt ökas tills man når önskad effekt. Vid för låg dos kan effekten utebli helt eller till och med bli negativ.